Säkerhet först!

Maskinsäkerhet är ett område som regleras av en mängd regler, direktiv, krav och standarder som det gäller att ha koll på. Axelents säkerhetsexpert, maskinsäkerhetskonsulten Matthias Schulz, ger här sin syn på branschens utveckling, historiskt och framåt. Han berättar också om Axelent Safety Book som han har skrivit. 

Article AW 15 Safety First By Matthias Schultz 800X530

 

 

Matthias Schulz är en oberoende maskinsäkerhetsexpert som har arbetat som konsult inom verkstadsindustrin i Tyskland, Österrike och Schweiz sedan början av 1990-talet. Genom hans kurser och böcker har tusentals ingenjörer lärt sig om riskbedömning, riskreducering och teknisk dokumentation inom maskinsäkerhet.

Hur kom du in på maskinsäkerhet?

Jag är utbildad teknisk översättare. Det är en utbildning som, åtminstone i Tyskland, lär ut gedigna maskintekniska kunskaper. Sedan arbetade jag på ett företag som tillverkar formsprutningsmaskiner. Där ritade jag maskinkonstruktioner i CAD och arbetade också direkt med maskinerna vid reperationer. Efter ett tag tyckte jag att jag hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet av maskiner för att starta ett eget konsultbolag.

Det var i början av 1990-talet. Då var CE-märkning någonting helt nytt och kopplingen till maskiner och maskinsäkerhet intresserade mig i allra högsta grad. Jag läste in mig så mycket jag kunde på ämnet och 1991 publicerade jag en bok om hur man skriver maskinmanualer i enlighet med reglerna för CE-märkning. Det var väldigt få personer som kunde något om detta vid den tiden och jag blev ofta tillfrågad att hålla seminarier i ämnet. Det gällde allt från legala till tekniska aspekter, från grundnivå och uppåt. Det är en verksamhet jag fortsatt med sedan dess. Till exempel började jag 1997 undervisa för den tyska ingenjörsföreningen Verein Deutscher Ingenieure, som har mycket högt renommé runt om i världen.

Vilken är din roll på Axelent?

2008 anlitades jag av Axelent för att bistå dem och deras kunder med kunskap och rådgivning kring riskbedömning, riskreducering och CE-märkning. De första sex åren arbetade jag på case per case-basis, men sedan 2014 är jag chef för Axelent ProfiServices, ett joint venture mellan ProfiServices, Tyskland, mitt tidigare bolag och Axelent GmbH, Tyskland, som arbetar med rådgivning inom maskinsäkerhet och CE-märkning.

Idag leder jag en säkerhetsgrupp inom Axelent som hanterar säkerhetsaspekter som spänner över flera länder och kunder. Jag utbildar även alla ingenjörer som anställs av Axelent och administrerar den grundläggande säkerhetsutbildningen som alla nyanställda får, var i världen de än arbetar. 

Hur har maskinsäkerhetsbranschen utvecklats de senaste tio åren?

Det har varit en snabb utveckling av nya elektronikenheter, inte minst vad gäller manöverapparater och kontrollsystem. Precis som alla andra branscher har maskinsäkerhet övergått från mekanisk säkerhet i form av nätpaneler, lås och skydd till övervakningssäkerhet med optiska sensorer etc. och att förebygga och förhindra att en fara når en människa.

Maskinskydd i form av paneler är en typ av produkt som har blivit standardiserad i hög grad. För 15-20 år sedan skapade industrierna egna maskinskydd runt sina maskiner. Idag köper de flesta maskintillverkare istället standardiserade system. Systemen måste vara lätta och snabba att montera och det är bara möjligt att uppnå om de är standardiserade.

Kompetensnivån ute i organisationerna när det gäller maskinsäkerhet har ökat under de senaste tio åren. Men ämnet har fortfarande inte fått något större genomslag på de högre allmänna utbildningarna. De flesta som behöver utbildning i ämnet får därför den genom privata aktörer. I Tyskland hjälper Axelent lärare vid den tekniska högskolan i Aalen att integrera maskinsäkerhet i undervisningen. Men det finns som sagt mycket kvar att göra på det här området.

Jag ser dock en ljusning här då yngre människor blir allt mer intresserade av maskinsäkerhet, inte minst i Tyskland och Storbritannien. 

Var befinner sig maskinsäkerhetsbranschen om tio år?

Trenden med industri 4.0 fortsätter. Den är väldigt stark i ingenjörsländer som Tyskland och Sverige, men även i andra västeuropeiska länder och regioner, som exempelvis norra Italien. Den innebär bland annat att maskiner i allt större utsträckning kommunicerar direkt med varandra och att färre människor jobbar runt farliga maskiner. Säkerhet kommer att handla mer om övervakning och kontroll i interaktionen mellan människa och maskin.

När maskinerna i större utsträckning blir obemannade behöver de skärmas av mer och bättre. Därför kommer fysiska avgränsningar runt maskiner, såsom maskinskydd i form av staket, att behövas i än större utsträckning i framtiden.

Även om man inte pratar om industri 4.0 överallt så ökar automatiseringen inom tillverkningsindustrin över hela världen. Det ger ett större fokus på maskinsäkerhet globalt, vilket bidrar till en fortsatt hög tillväxt för branschen de kommande åren.

Människor kommer alltmer att arbeta sida vid sida med robotar, så kallade co-bots. Det är robotar som kan känna av människor och arbeta i en hastighet och styrka som inte skadar människorna. Det är något vi ser nu, inte minst inom bilindustrin i Tyskland och USA. Det utvecklas även små robotar som används för tillverkning av mobiltelefoner och datorer i Kina, till exempel. Som all utveckling innebär det en del problem som måste övervinnas och det utvecklas nu nya standarder på området.

Vad finns det för skillnader mellan länder och kontinenter när det gäller säkerhet på arbetsplatser?

När vi genomför våra utbildningar i Sydeuropa och Östeuropa är vi tvungna att starta på en mycket grundläggande nivå. Norra Italien, Tyskland och Sverige är däremot länder och regioner där människor är väldigt uppdaterade. Situationen i Nordamerika liknar den i Västeuropa med en strikt legal och standardiserad miljö. Det samma kan sägas om Japan, Sydkorea och i viss mån även Sydafrika och andra industrialiserade länder i Afrika.

Yrkesmänniskor i Kina visar ett stort intresse för och hög kompetensnivå kring både produkt- och maskinsäkerhet. Min bedömning är att det är kopplat till landets omfattande satsningar på miljöskydd.

I Indien är medvetenheten kring säkerhetsfrågor låg. Det är egentligen bara företag med huvudkontor utanför Indien som adresserar behovet. Säkerhet på arbetsplatser är ofta ett nytt koncept för dem.

Många EU-standarder implementeras i ISO-standarder och blir därför gällande globalt. Det är en stor hjälp i exempelvis länder i Sydamerika och utvecklingsländer i Asien, som ofta saknar inhemsk lagstiftning kring arbetsmiljöskydd.

Sammantaget ser vi en utveckling där världen går samman kring säkerhetsfrågor och att fler och fler områden regleras på samma sätt och av samma regelsystem i många delar av världen, vilket är mycket glädjande.

Hur påverkas branschen av parlamentariska lagändringar och akademisk forskning?

Inom EU är det Maskindirektivet från 2009 som alltjämt gäller, men ett nytt direktiv kommer 2019. Jag förväntar mig inga större förändringar av de tekniska specifikationerna i det kommande direktivet, men jag hoppas att det legala ramverket kommer att förenklas och vara mer anpassat till dagens situation.

Som jag nämnde tidigare så är maskinsäkerhet inte ett prioriterat område inom akademierna, men organisationer som har ett intresse i arbetsmiljö och arbetsrelaterade skador driver projekt i ämnet. En sådan organisation är Tysklands nationella försäkringsorganisation i hälsofrågor, Institut für Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung (IFA), som bland annat arbetar med att förebygga olyckor. De inledde forskning vid universitetet i Mainz med syfte att få fram hur mycket energi som krävs för att en beröring bara ska kännas, göra ont respektive skada en person.

Resultaten, i form av tröskelvärden, har omvandlats till nya specifikationer i EN ISO 10218 standard del 1 och 2 samt ISO/TS 15066 specifikationen som anger maxvärden för vilka kraftnivåer en människa kan utsättas för. De nya specifikationerna kompletterar Maskindirektivet. Det här är intressant inte minst i miljöer där människor arbetar tillsammans med co-bots, som jag nämnde tidigare.

Vad är syftet med Axelents Safety Book, som du har skrivit?

I Europa finns cirka 600 standarder för maskinsäkerhet, vilket avskräcker många från ämnet. I boken visar vi att endast cirka tio standarder är de viktigaste och måste tas hänsyn till i alla miljöer och applikationer.

Många böcker om maskinsäkerhet är skrivna för experter. Vi ville skapa en bok som även nybörjare utan gedigna tekniska kunskaper kan använda. Många beslutsfattare i företag kommer ju från den finansiella sidan, men måste ändå ha god förståelse för säkerhetsfrågorna inom företaget och förstå att säkerhet är viktigare än pengar. Boken använder därför mycket bilder och grafik och förklarar komplexa saker genom story telling.

Dessutom är det så att även ingenjörerna som ska implementera säkerhetsstandarderna begår misstag, misstag som i många fall kan undvikas med enkla medel. Att boken är lätt att ta till sig är därför en fördel även för högt utbildade ingenjörer.

Vad gör Axelent till branschledande inom maskinsäkerhet, enligt dig?

Det som framför allt skiljer ut Axelent från konkurrenterna är företagets höga kunskapsnivå och kompetens. Det gäller inte bara ingenjörerna som utvecklar produkterna utan även i stor utsträckning säljteamen som bearbetar marknaderna runt om i världen.

Vår konsultativa förmåga växer och vi arbetar tillsammans med standardiseringsinstitut, vilket gör att vi både är med och driver utvecklingen och i ett tidigt skede får ta del av de lag- och regeländringar som är på gång. 

Axelent erbjuder helhetslösningar där ett standardiserat bultfritt system, som är flexibelt och enkelt att montera, kompletteras med ett sortiment av kringprodukter. 

Vi är mycket lyhörda för vad våra kunders behov och vad de efterfrågar. Produktsortimentet ökar kontinuerligt och ofta utvecklas nyheterna utifrån förfrågningar, förslag och idéer från våra kunder. Det är mycket värdefull input som stärker vår marknadsposition.

 

Relaterade artiklar

Hitta fler resurser och Säkerhet

14 jun 2021 • Säkerhet

Vi delar med oss!

Vi har samlat all vår kunskap om hur du kan skydda dig själv samt din personal, produktion, lager...

20 apr 2021 • Säkerhet

FAQ När behöver en dörr i ett maskinskydd en övervakningsbrytare?

29 mar 2021 • Säkerhet

När behövs så kallade oförlorbara fästelement? 

Ett fästelement som man inte kan tappa bort, oförlorbara, och som förblir förankrat till antingen...

10 feb 2021 • Säkerhet

Vad är minsta höjd för ett maskinskydd?

1400 mm, då är det inte möjligt att bara hoppa över. 1000 mm är tillåtet, men endast om det finns...